• Pengadrevet

Aktiekunskap avsnitt 3 - När ska du investera på börsen?

I avsnitt 2 av Aktiekunskap gick vi igenom vad aktier, fonder och övriga värdepapper är och hur de fungerar. Så nu när du förhoppningsvis känner att du kan grunderna för vad börsen är och vad det faktiskt är du köper när du gör investeringar. Så är det dags att gå igenom lite mer praktiskt information som när du bör investera dina pengar och exempel på hur du som nybörjare kan tänka när du tar första steget. Kommande avsnitt nummer fyra kommer att gå igenom varför det är en god idé att investera på börsen. Jag har valt att lägga det efter detta avsnitt då jag tycker att det är nyttigt att ha grundläggande förståelse och verktyg innan man blir lockad att kasta sig ut på börsen för potentiella vinster. Dock får du redan här en kort introduktion till det.


Det kan till en början vara både spännande och läskigt att ge sig ut på börsen, detta är naturligt. Speciellt när allt sköts digitalt och dina pengar reduceras till siffror som rör sig på en skärm. Vad som är bra att ha med sig i början är att investeringar är precis som mycket annat här i livet. Det behövs lite träning och praktiskt erfarenhet innan du får grepp om det. Det kan innebära att man gör misstag (det gör vi alla), men om du är försiktigt och riskmedveten, minimerar chansen till förlust och lär dig av dina misstag så är förutsättningar goda. Men enligt mina erfarenheter så är det först när du vågar ge dig ut och faktiska göra investeringar som du börjar inse vad det faktiskt innebär. Så våga prova, våga göra misstag, men framförallt våga försiktigt och ta små steg och låt det få ta tid.




När är det en god idé att investera på börsen?


Som du kanske redan känner till så är börsen och investeringar förknippade med risk, som i kombination med brist på kunskap tror jag är den största orsaken till att inte alla vågar sig ut på börsen. Kunskap och förmåga att bedöma risk går hand i hand, dels för att förstå hur du minimerar risk samtidigt som du maximerar chansen för en rimlig avkastning. Men framförallt för att okontrollerad risk är betydligt läskigare än när du känner att har koll på vad du gör. Risk är ett så pass centralt och djupt begrepp att jag kommer ägna ett eget avsnitt åt det för att göra det rättvisa. Men en liten snabbgenomgång är på sin plats.


Alla investeringar är i regel förknippade med en viss risk, tricket är att förstå sig på risken du tar i relation till den avkastning som du förväntar dig på dina investeringar. Risk är väldigt svårt att sätta ett specifikt värde på, både kvalitativt och kvantitativt, därför använder vi oss jämförelser. En mycket bra grundregel som du bör känna till är att alla investeringar du gör jämförs med en så kallad riskfri ränta. Det vill säga den ränta du skulle få på dina pengar om du gjorde en investering helt utan risk, bra va. Den här magiska riskfria räntan som hänvisas till är i regel t.ex. statsskuldväxlar eller statsobligationer, kommer du ihåg obligationer från avsnitt två? Det här är samma sak, det är alltså pengar du lånar till staten som du får ränta på. Tyvärr inte tillgängliga hur som helst för oss vanliga dödliga småsparare. Dessa anses vara i princip riskfria och du är garanterad att få tillbaka dina pengar när löptiden över.


Så om vi utgår från ett hypotetiskt scenario. Vi säger att i dagsläget så ligger den riskfria räntan på 2 % om du skulle låna pengar till staten med 3 års löptid. Om du i detta scenario väljer att investera dina pengar i räntebärande papper, fonder eller aktier så kommer du att förvänta dig en avkastning (ränta) på dina pengar som ligger i linje med den ökade risk du tar. Detta ökade krav på avkastning kallas för riskpremie. Om vi försöker rangordna olika spar- och investeringsformer för oss småsparare efter risknivå så kan de exempelvis se ut så här:


  1. Kontanter (Säkert i madrassen men du går back på inflationen)

  2. Sparkonto (Säkrare än börsen men räntan är låg, just nu t.o.m. lägre än inflationen. Dock så har du insättningsgaranti)

  3. Räntebärande värdepapper (I regel lägre risk än aktier, men högre än ditt sparkonto)

  4. Aktier (Högre risk än ovanstående, dock såklart beroende på företag)

  5. Börshandlade produkter (Avancerade instrument som kräver mer kunskap)

Fonder väljer jag att ställa vid sidan av här då fonder precis likt börshandlade produkters risk beror på de underliggande tillgångarna som investeras i, t.ex. en aktiefond.


Så går risken upp går även dina krav som investerare på avkastning upp. Dessa två faktorer bör sedan stå i relation till varandra. Om riskfri ränta är 2 % på 3 års löptid, varför skulle du investera i ett räntebärande värdepapper som ger dig 3 % avkastning på 3 år om den bedöms ha en väsentligt högre risk än staten. Till exempel en företagsobligation (lån till företag) där företaget bedöms ha en väldigt osäker ekonomi och därmed en väldigt hög kreditrisk för dig som investerare. Du kan likna detta vid att tar du ett jobb som ställer högre krav på ansvar, då vill du i regel ha mer betalt.


Så varför svamlar jag om riskfria räntor och avkastningskrav egentligen? Jo eftersom en central aspekt när du gör en investering är att förstå dig på hur risk och avkastning fungerar. Utan en grundläggande koll på begreppen är det svårt att avgöra vad som är en rimligt att förvänta sig av dina investeringar. Men framförallt när du ska, och när du inte ska investera dina pengar.


Så för att svara på frågan, när ska du då investera dina pengar. Eftersom pengarna kommer att utsättas för viss risk är ditt behov av pengarna och tidsperspektiv de två centrala faktorerna. En bra grundregel är att du ska inte utsätta pengar för risk som är öronmärkta till ett specifikt syfte på kort sikt. Det vanliga exemplet här är att du sparar till en kontantinsats för ett framtida bostadsköp. Du förväntas kunna köpa din bostad inom ramen av 5 år. Börsen snittar över tid en avkastning på cirka 8%, men detta är just över tid. Vår ekonomi och börsen därtill är cyklisk och går upp och ner över tid precis som en pendel svänger fram och tillbaka. Lägg till den individuella risken för dina enskilda värdepapper samt att marknadens pris sätts av alla människor. Detta innebär att när du är i behov av dina pengar för bostadsköpet så kanske kursen står lågt och du tvingas sälja till förlust. Det kanske rent av inte finns några köpare då marknaden gått i stå och du inte kan frigöra dina tillgångar. Du vill investera billigt och sälja dyrt, du kan inte själv diktera när dessa tillfällen dyker upp utan du måste anpassa dig till marknaden och vara reaktivt. Pengar som ska fylla en viss funktion inom snar framtid gör sig alltså bäst i den gamla hederliga madrassen eller på ett sparkonto med låg inlåningsränta för att inte utsätta dom för risk.


Så då har vi klarat av vilka pengar som inte är rimliga att investera, men finns det några andra faktorer som påverkar om du ska utsätta pengar för risk? Det här är alltid individuellt efter just din livssituation och privatekonomi. Så jag tänker lämna dig med en rad frågor som du behöver besvara för din egen del.


  • Har du en trygg arbetssituation med säker inkomst?

  • Trygg boendesituation?

  • Koll på dina utgifter och inkomster med goda marginaler?

  • Har du en buffert för att klara av en period med inkomstbortfall eller oförutsedda utgifter?

  • Större förändringar på gång i livet?

  • Pengar du inte har direkt användning för de kommande åren?

  • Din ålder och tid till pension?


Beroende på vad du svarar på dessa frågor avgör hur stor risk du bör utsätta dina pengar för, och hur mycket pengar du kan och bör investera. Kom ihåg det finns inga rätt eller fel här, du kan svara nej på frågor samtidigt som du har stora förändringar på gång i livet men ändå investera. Det finns inget som hindrar dig från att månadsspara i en aktiefond bara för att allt inte är på plats. Du själv är den som bestämmer och har koll på hur du sköter din ekonomi. Men lite tips på vägen tänker jag trots allt bjuda på.



Hur ska du som nybörjare tänka?


Eftersom tiden tills dess att du vill ha tillgång till dina investerade pengar är avgörande för vilken risk du bör utsätta dom för, har jag valt att dela upp ett sparexempel utifrån tre olika tidsperioder. Kom ihåg att tid är relativt i utifrån din ålder och när du planerar att sluta arbeta. Här kan du läsa mer om hur Statens sparalternativ AP7 Såfa balanserar risk och ålder som exempel på detta. Jag själv kommer utgå från samma princip för att hålla det enkelt och jämförbart med riktlinjer för ett åldersintervall på 0 - 55 år (reservation för att det är svårt att tillämpa innan låt sig 25 års ålder pga inkomst etc).



Buffert - kort sikt (0 - 24 månader framåt beroende på din situation)


Den här delen av ditt sparande är enligt mig den svåraste att uppskatta storleken och behovet av. Populärt men även slarvigt uttryckt är ofta en buffert på ca 3 månaders löpande utgifter eller nettoinkomster för att klara ett plötsligt inkomstbortfall eller en oväntad stor utgift. Detta är såklart relativt till dina omkostnader och inkomster men även tillgång till övriga garantiinkomster inom socialförsäkringssystemet. Här tycker jag även att kortare sparande ingår, t.ex. om du planerar ett större inköp eller konsumtion på kort sikt.


Här kommer det klassiska sparkontot till sin rätt med vanlig inlåningsränta och insättningsgaranti.


Medel till lång sikt (3 - 10 år)


När bufferten är full och det fortsätter att rulla in pengar från t.ex. lön så är det ingen mening med att låta bufferten växa sig onödigt stor. Då kan det vara en idé att sätta dina pengar i arbete och få avkastning till låg risk. Det kan vara pengar som du vet med dig att du inte har användning för på kort sikt men ändå inte vill binda upp till för hög risk.


Här lämpar sig t.ex. aktiefonder, indexfonder eller en kombinationer av dessa och räntefonder för att få en riskprofil som passar för just dig. Målsättning kan vara en avkastningskrav från sparkonto upp till snitt för indexfonder på 8 % beroende på din situation.


Lång sikt (10 år och uppåt)


Du kanske känner att du har nog med sparande på medel till lång sikt eller rent av inte är i behov av det. Många har ett en rejäl buffert plus kortsiktigt sparande och nöjer sig med detta i kombination med ett långsiktigt sparande med högre risk. Oavsett så är den här sparformen där du bör ha majoriteten av ditt kapital investerat över tid för att nå hög avkastning och dra nytta av tiden på börsen. Det kan vara sparande till ålderns höst, pension eller helt enkelt ett sparande tillsvidare.


Här lämpar sig aktier, aktiefonder eller andra värdepapper med högre risk och således högre krav på avkastning om minst 8 % vilket är börsens snitt över tid. Något som kan uppnås med t.ex. vanliga indexfonder med aktier i.


Praktiskt exempel för att illustrera


Anta att du är 27 år och har en stabil övergripande situation som lämpar sig väl för att investera. Du har en nettoinkomst på 26 000 kr i månaden i kombination med fasta utgifter på 9000 kr inklusive mat, du vill ha cirka 7000 kr att röra dig med varje månad för nöje och konsumtion. Det ger dig ett preliminärt överskott på 10 000 kr som kan gå till sparande och investeringar enigt modellen ovan.


  • Inkomst 26 000 kr netto

  • Utgifter 16 000 kr

  • Buffert 58 000 kr

  • Kort sparhorisont 250 000 kr till eventuellt boende eller annat


Då du vill ha täckning för löpande utgifter för 3 månader i din buffert plus utrymme för konsumtion om något går sönder, t.ex. en vitvara vid behov, vi sätter vi den till 16 000 * 3 + 10 000 = 58 000 kr


Du vill ha ett kortsiktigt sparande då du och din partner planerar att flytta ihop och förmodligen kommer att behöva investera i ett större boende om några år beroende på hur förhållandet utvecklar sig. Under förutsättning att din buffert är full tycker du här att du kan avvara 7 500 kr av ditt överskott för att få avkastning på ditt kapital. Målsättning är att du vill nå cirka 250 000 kr för att täcka din del av investeringen. Med den målsättning bör du genom ett sparande klara detta på strax under 3 år vilket är i linje med er planering. Samtidigt vill du få avkastning och väljer räntebärande fonder med låg risk till en avkastning på cirka 3 %.


Med en avkastning på 3% och en sparhorisont på 3 år ger detta 286 526 kr


Du har nu 2 500 kr kvar att investera på lång sikt med hög risk för att lägga en grund för framtiden. Allt eftersom du trappar ned på kortsiktigt sparande och får ökad inkomst och större sparkvot under livets gång kommer denna andel att växa. Om vi antar att du placerar innehaven i aktiefonder med som följer ett brett börsindex som snittar 8 % per år, du ökar ditt sparande per månad med 3 % om året vilket är rimligt om du ska ta hänsyn till övriga kostnader så är resultatet följande enligt ränta på ränta effekten:



Resultat efter 28 års sparande då du är 55 år utan hänsyn till skatt. Ditt sparande har gått från 2500 kr i månaden till 5 553 kr. Ditt ackumulerade sparande är 1 287 928 kr. Ditt slutvärde inklusive avkastning är 4 970 498 kr, det vill säga en avkastning på 3 582 571 kr tack vare ränta på ränta utan skatt inräknad. Det vill säga om allt har gått som det ska.


Kom ihåg att historiskt avkastning aldrig är en garanti för framtida avkastning, se inte detta som strategier du ska följa blint utan se det som underlag för inspiration och exempel hur du kan göra.


Jag väljer att avrunda artikeln här då vi har glidit in på temat för nästa avsnitt, nämligen varför du bör investera.



/ Pengadrevet

pengadrevet@gmail.com

Stockholms län, Sverige
 

Icons made by Freepik from www.flaticon.com

Ansvarsfriskrivning

Besökare av pengadrevet upplyses om att aktieinvesteringar alltid innebär ett risktagande. Det som skrivs på sidan ska aldrig betraktas som rekommendationer, gör alltid en egen analys inför potentiella investeringar.