• Pengadrevet

Privatekonomins balansräkning

Att förstå sig på en resultat- och balansräkning är centralt för att kunna analysera ett bolag på djupet, eller för att kunna driva eget företag i viss mån. För att förstå ett bolags kassaflöden, tillgångar och skulder och kunna visualisera hur den ekonomiska utvecklingen sker över tid. Detta är lättare sagt en gjort och det kan ofta vara överväldigande mängder information att ta in översiktligt vilket gör att många ryggar för det. Jag har tänkt försöka illustrera vad som ligger bakom dessa siffror med en förenklad genomgång av samma koncept för privatekonomi. Inlägget är inspirerat av Robert T. Kiyosakis koncept och bilder är tagna ur hans böcker för att illustrera budskapet.


Först vill jag definiera ett några begrepp:

  • Resultaträkning är en sammanställning av en verksamhets intäkter och utgifter och ger ett saldo på sista raden, vinst eller förlust.

  • Balansräkning redovisar en verksamhets totala tillgångar, skulder och eget kapital vid ett givet tillfälle

  • Intäkter definierar vi som kassaflöden in i verksamheten

  • Utgifter definierar vi som kassaflöden ut ur verksamheten

  • Tillgångar genererar avkastning över tid genom positiva/passiva kassaflöden

  • Skulder genererar negativa kassaflöden i form av utgifter

Hur relaterar vi det här till din privatekonomi? Bilden nedan visar två exempel på privatekonomier indelade i en resultat- och balansräkning med olika kassaflöden. Bilden till vänster visar hur aktiva inkomster i form av arbete och lön sedan går via skuldposten på balansräkningen som genererar en del av de utgifter som måste betalas. Till höger illustreras en privatekonomi som innehar tillgångar som genererar passiva inkomster i form av utdelningar, hyresintäkter etc. Ni kan också se att de båda bilderna illustrerar olika jämvikt mellan antalet inkomster/utgifter samt antalet tillgångar/skulder. För att nå ekonomiskt frihet tycker jag att detta är ett enkelt sätt att visualisera hur en privatekonomi bör balanseras över tid.

En enkel illustration av två resultat- och balansräkningar av Robert T. Kiyosaki ur Rich Dad Poor Dad

Så vad talar dessa bilder om för oss? Om vi tar och går igenom en ruta i taget och analyserar vilka möjligheter och eller begränsningar som finns.


Intäkter bör bestå av flera inkomstkällor över tid. Det absolut vanligaste är att gemene man sitter på en aktiv inkomst i form av lön som ska täcka alla behov. Lönen betalar för skulder, utgifter och i bästa fall investeringar.


Tillgångar bör bestå som definieras ovan av resurser som över tid genererar avkastning eller passiva kassaflöden till dina intäkter. Till exempel, aktieutdelning, ränta, övriga intäkter. Pengar som genererar pengar helt enkelt.


Utgifter är ingen raketforskning direkt, alla kassaflöden ut. Bör vara mindre än intäkter.


Skulder generar i regel utgifter i din resultaträkning, i den bästa av världar ska dock skulder möjliggöra eller stödja dina tillgångar. Du vill idealiskt ha en en positiv balansräkning med fler tillgångar än skulder där din dina skulder jobbar för dina tillgångar.


En mycket bra resultat- och balansräkningen för din privatekonomi skulle kunna se ut ungefär så här. Där inkomster genererar fler tillgångar som i sin tur skapar avkastning och tillväxt över tid inklusive passiva kassaflöden till din resultaträkning.


Jag tycker att det är är ett enkelt och bra sätt att illustrera vad det innebär att investera över tid. Genom att använda våra aktiva kassaflöden, i regel månadslön, och investera dessa i tillgångar som växer över tid så skapar vi på sikt en starkare privatekonomi. Att se till att dina pengar arbetar för dig och skapar mervärde av sig själva, istället för att du enbart arbetar för dom. Det beskriver även för mig innebörden av vad pensionssparande inför ålderns höst betyder. Det handlar inte bara om att bygga pengar på hög som du sen ska ta av, du vill bygga passiva kassaflöden så att det inte bara är pensionen som är din enda intäkt.


Viktigt här är även att förstå sambanden mellan sina skulder och tillgångar. Vad faktiskt är mina tillgångar som genererar kassaflöde? Hjälper de skulder jag har i sin tur dessa tillgångar eller är de bara rena utgifter? Självklart kan utgifter och skulder fylla andra funktioner, t.ex. räkningar för kostnader i hushåll, ett billån eller liknande. En utgift som bedöms nödvändig för att ha en väl fungerande vardag och som skapar andra värden. Jag hoppas att detta inlägg kan inspirera till vikten av att investera sina kassaflöden och inte bara spara dessa över tid.


Jag tänker avsluta med en lite funderare. Robert T. Kiyosaki är lite kontroversiell i vissa frågor. En av de mer kända är att han betraktar inte ditt boende som en tillgång. Lånen och kostnaderna som hör till ett boende är givetvis skulder och utgifter. Men boendet i sig genererar inga passiva kassaflöden över tid, utan boendet är för dom flesta just vad de låter som, ett boende. Om bostadsmarknaden över tid stiger i värde vilket dom flesta blint verkar förutspå så genererar du ett kassaflöde om du realiserar din tillgång. Under tiden har du dock betalat en hel del ränta, avgifter och kostnader. Du har förmodligen lagt en större kontantinsats i boendet som kräver ett ökat värde på bostaden för att generera avkastning. En rasande bostadsmarknad i kombination med väldigt generösa krediter utlöste bostadskrisen i USA 2007, som senare ledde till finanskrisen 2008, eftersom investmentbankerna hade köpt skuldstockarna från kreditgivarna.


Nu säger jag inte att jag nödvändigtvis håller med Robert, men jag tycker resonemanget är tänkvärt med tanke på den bostadsmarknad vi har idag, i relation till skuldsättningsproblematiken som råder i samhället. Så är din bostad en tillgång för dig, eller helt enkelt ett boende?



/ Investeraren



Photo by Christophe Hautier on Unsplash

pengadrevet@gmail.com

Stockholms län, Sverige
 

Icons made by Freepik from www.flaticon.com

Ansvarsfriskrivning

Besökare av pengadrevet upplyses om att aktieinvesteringar alltid innebär ett risktagande. Det som skrivs på sidan ska aldrig betraktas som rekommendationer, gör alltid en egen analys inför potentiella investeringar.